Media överfylls av nyheter om pirater nuförtiden, som i DN:s nyhet om att The Pirate Bay köps upp av ett bolag (och knappast lär leva länge till, min anm.).
Men vad är en pirat? Och varför detta ord, när vi har sjörövare och kapare? Ordet, vars första omnämnande i svensk skrift är från 1698, har kommit till oss ända från grekiskan, där verbet som ligger i grunden faktiskt betyder försöker – fast det är såklart bibetydelsen angriper som har givit detta ord. En angripare är det, alltså – även om bilden av en som desperat försöker är roligare. (Källa: SAOB.) Betydelsen försök finns kvar i det inlånade ordet empiri.
En mer intressant vinkel är att samma rot (ordets absoluta grund) har vi ärvt, men då har det ombildats till fara (och på engelska fear) istället! Det är ju självklart logiskt, något angripande utgör ju en fara, men det är roligt att se hur ord kommit till oss på två sätt, dels som lånord, dels som arvord.
En översättares funderingar 