… det bidde bara en tumme.

Vem är det som tänker på våra universitet? Frågan uppkommer efter den senaste språknyheten från Göteborg. Utöver att språk som tjeckiska, nederländska och hebreiska lades ner från och med i höst, ska nu även stora språk som ryska och italienska, utöver de mindre språken (antik) grekiska och fornkyrkoslaviska, läggas ner.

Efter denna dammsugning kommer Uppsala universitet att ha 19 språk, Stockholm 27, medan Lunds universitet har 19 och Umeå 14 språk. Göteborgs universitet kommer att ha ynka 8 språk att erbjuda sina studenter. Det ska jämföras med Linnéuniversitetet (Växjö/Kalmar), som har 7 språk (om än bara nybörjarkurser i vissa) och Karlstad universitet, som har 4 språk att erbjuda. Är det alltså i denna nedre region som Göteborg Universitet vill skvalpa? När det nu finns utmärkt kompetens i fornkyrkoslaviska (det må vara ett mindre använt språk, men ger en utmärkt grund för att bättre begripa moderna slaviska språk), nederländska och (såvitt jag har förstått) somaliska i Göteborg?

Vill du göra något? Gör som min bloggkollega Venanzio och skriv ett brev till Pam Fredman (rektor), Lennart Weibull (prorektor), Margareta Hallberg (dekan) och Mats Andrén (prodekan) och tala om hur de tänkt fel.

Vi lever i en mer och mer globaliserad värld, där det är synnerligen viktigt att prata med bönder på bönders språk och med de lärde på latin, grekiska och fornkyrkoslaviska, eller i alla fall att ha tillgång till kunskap om dessa kulturer, eftersom de spelar så stor roll i stora delar av världen, bland annat flera av Sveriges exportområden. Dessutom tar Venanzio, även känd som Lars Nordgren, upp en väldigt viktig sak: har man använt rätt måttstock när man mätte ämnenas ekonomi? Alldeles i dagarna fick jag höra att företagsekonomerna på Göteborgs universitet nu räknat ut att man inte kommer att spara något alls på att slå ihop enheter, så som Göteborgs Universitet har gjort de senaste åren och fortfarande gör. Det var mer lönsamt per anställd att ha små institutioner (till en viss gräns, givetvis) med liten administration. Varje uträkning kräver alltså verkligen rätt måttstock!

Så, som det heter nuförtiden:
Hur tänkte ni här?

Uppdatering:

Nu finns det en namninsamling för att rädda samtliga hotade språk vid Göteborgs universitet, den hittar du här: http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=6686

Författaren och översättaren doktor Ola Wikander har också skrivit ett brev till universitetet, främst om grekiskan. Dessutom har han redan tidigare skrivit ett enkelt med slagfullt försvar för samtliga språkstudier:

Men vad har då humaniora för värde? De ger ju inga rymdfärder, telefoner eller mediciner. De skapar ingen tydlig avkastning i statsfinanserna (även om den faktiskt ofta kan visa sig göra det indirekt). De bär inga vita rockar och ger sällan nobelpris. Så vad är egentligen deras raison d’être? Svaret är naturligtvis enkelt. Den humanistiska bildningen och forskningen är kunskapen i inget mindre än det som gör människan till människa. De som forskar i människans särart, hennes specifika väsen och varande är inte evolutionsbiologerna – utan humanisterna. Det en humanist studerar – mänsklighetens kulturer, tankar, filosofi, berättelser, religioner, lämningar och språk – är just de ting som skiljer människan från alla andra varelser på vår planet. Det den humanistiska forskningen studerar är därför i förlängningen själva mänsklighetens natur. För oss som är födda till människor borde knappast något större finnas.