Våndan före översättning – om Ahmoud Mahmouds ”Sort land”

Före jul 2015 blev jag kontaktad av Lindelöws förlag om att översätta en bok åt dem. Först pratade vi om en annan bok, men sedan landade det i Ahmad Mahmouds Sort land, utgiven på People’s press i Danmark under 2015. Snabbt läste jag igenom Lars Åbergs intervju med författaren, som publicerades i Göteborgs-Posten den 28 november. Det lät som en intressant bok, så jag skrev avtal med förlaget om att översätta den.

Nu har jag läst boken själv, och känner mig fundersam. Det är lätt att se att Ahmad Mahmoud vill det bästa för alla, han vill med sin bok öppna ögonen på både samhällsrepresentanter och vanliga medborgare, oavsett var de och deras föräldrar är födda. Han är mer än trött på sin uppväxt och den livsstil hans föräldrar vidarebefordrade till sina barn och barnbarn, han är glad över att han lyckades ta sig därifrån och skaffa sig både egna vänner och ett jobb – han skriver själv att syftet med boken är att visa andra att det går; kunde han, kan andra också.

På ett enda ställe i bokens sista halva nämner han det jag tycker mig se långt tidigare: att en del i det hela är vilken social klass hans familj hamnar i. De hamnar längst ner.

Billigare översättning!

Du som köper in översättningar, sällan eller ofta, vill säkert ha dem så billigt det går utan att förlora i kvalitet. Här presenteras tips – från boken Översättningsvänlig Layout av Nils-Erik Lindström – på vad du som kund kan göra för att få det billigare, och därtill en gladare översättare som kommer att tycka att du är världens bästa kund!

Alla tips passar inte alla översättningsköpare, men till exempel ”Om du inte har ett digitalt original kommer det att bli dyrare för dig att få det översatt.” gäller över lag.

Tips 2 är att vända dig till ett ”översättningsbolag”. Med det skulle jag mena en yrkesöversättare, som lever på att översätta, till skillnad från till exempel en student eller en (heltids-)språklärare.

Tips 4, ”Om texten är av slaget instruktioner ska ni kräva att översättaren använder ett CAT-verktyg.” kan vara totalt obegriplig för många, men med det menas att översättaren bör ha ett verktyg för att kunna hantera konsekvens i texten, till exempel för särskilda termer och återkommande rubriker.

I Tips 10 står ”Om du jobbar som beställare av översättningar ska du avtala att ditt företag har rätt till översättningsminnena som skapas i och med att dokumenten översätts och begära att få dem levererade till dig.”, vilket kanske är gallimatias för dig. Det är också aningen kontroversiellt, eftersom en översättare vill ha upphovsrätt till sin översättning. För en översättare som är anställd gäller upphovsrätten företaget som hen är anställd hos, så långt är det riktigt, men en översättare som är egenföretagare har faktiskt rätt till sin översättning. Däremot är det viktigt att inte mellanhanden (till exempel en översättningsbyrå som hjälper dig med att låta översätta en text till flera språk) kräver någon upphovsrätt till texten, vilket faktiskt förekommer i enstaka fall.

I Tips 13 föreslås vissa särskilda datorprogram. Dessa är för översättaren ofta irrelevant, medan det är viktigt vilket format (tille xempel .doc, .xls, .mif eller .ttx) ditt datorprogram kan spotta ur sig. Fråga översättaren vad hen kan hantera för format!

Vill du sedan köpa hela boken i stället för att läsa den på skärmen, kan den köpas här.