Våndan före översättning – om Ahmoud Mahmouds ”Sort land”

Före jul 2015 blev jag kontaktad av Lindelöws förlag om att översätta en bok åt dem. Först pratade vi om en annan bok, men sedan landade det i Ahmad Mahmouds Sort land, utgiven på People’s press i Danmark under 2015. Snabbt läste jag igenom Lars Åbergs intervju med författaren, som publicerades i Göteborgs-Posten den 28 november. Det lät som en intressant bok, så jag skrev avtal med förlaget om att översätta den.

Nu har jag läst boken själv, och känner mig fundersam. Det är lätt att se att Ahmad Mahmoud vill det bästa för alla, han vill med sin bok öppna ögonen på både samhällsrepresentanter och vanliga medborgare, oavsett var de och deras föräldrar är födda. Han är mer än trött på sin uppväxt och den livsstil hans föräldrar vidarebefordrade till sina barn och barnbarn, han är glad över att han lyckades ta sig därifrån och skaffa sig både egna vänner och ett jobb – han skriver själv att syftet med boken är att visa andra att det går; kunde han, kan andra också.

På ett enda ställe i bokens sista halva nämner han det jag tycker mig se långt tidigare: att en del i det hela är vilken social klass hans familj hamnar i. De hamnar längst ner.

Billigare översättning!

Du som köper in översättningar, sällan eller ofta, vill säkert ha dem så billigt det går utan att förlora i kvalitet. Här presenteras tips – från boken Översättningsvänlig Layout av Nils-Erik Lindström – på vad du som kund kan göra för att få det billigare, och därtill en gladare översättare som kommer att tycka att du är världens bästa kund!

Alla tips passar inte alla översättningsköpare, men till exempel ”Om du inte har ett digitalt original kommer det att bli dyrare för dig att få det översatt.” gäller över lag.

Tips 2 är att vända dig till ett ”översättningsbolag”. Med det skulle jag mena en yrkesöversättare, som lever på att översätta, till skillnad från till exempel en student eller en (heltids-)språklärare.

Tips 4, ”Om texten är av slaget instruktioner ska ni kräva att översättaren använder ett CAT-verktyg.” kan vara totalt obegriplig för många, men med det menas att översättaren bör ha ett verktyg för att kunna hantera konsekvens i texten, till exempel för särskilda termer och återkommande rubriker.

I Tips 10 står ”Om du jobbar som beställare av översättningar ska du avtala att ditt företag har rätt till översättningsminnena som skapas i och med att dokumenten översätts och begära att få dem levererade till dig.”, vilket kanske är gallimatias för dig. Det är också aningen kontroversiellt, eftersom en översättare vill ha upphovsrätt till sin översättning. För en översättare som är anställd gäller upphovsrätten företaget som hen är anställd hos, så långt är det riktigt, men en översättare som är egenföretagare har faktiskt rätt till sin översättning. Däremot är det viktigt att inte mellanhanden (till exempel en översättningsbyrå som hjälper dig med att låta översätta en text till flera språk) kräver någon upphovsrätt till texten, vilket faktiskt förekommer i enstaka fall.

I Tips 13 föreslås vissa särskilda datorprogram. Dessa är för översättaren ofta irrelevant, medan det är viktigt vilket format (tille xempel .doc, .xls, .mif eller .ttx) ditt datorprogram kan spotta ur sig. Fråga översättaren vad hen kan hantera för format!

Vill du sedan köpa hela boken i stället för att läsa den på skärmen, kan den köpas här.

Äntligen!

Tack och lov, det här var bättre än skatteåterbäring! Högsta Domstolen har idag beslutat att fria översättaren som stod anklagad för barnpornografibrott eftersom han även hade teckningar av varelser som såg ut som nakna barn i sin omfattande boksamling. Dagens Nyheter har en intervju med juridikprofessor Mårten Schultz som konstaterar att HD har ”varit lojal mot lagen men ändå kringgått orimliga konsekvenser” genom att använda sig av något så enkelt som grundlagen.

Det här är väldigt skönt för alla oss översättare som vill vara säkra på att inte riskera åtal på grund av vårt researcharbete.

Fäktning, krigsmateriel och filosoferande

Nu är det snart klart, arbetet med att översätta The Jedi Path. Det besvärligaste har absolut varit de termer som används i boken för att beskriva olika tekniker att använda ljussabel på. De verkar inte vara renodlade fäktningstermer, trots att mycket av det är just fäktning. En del verkar tagna från kampsporter, andra rent påhittade. Det krävs stor efterforskning för att få ordning på det! Jag väntar i skrivande stund med spänning på svar från Svenska Fäktförbundet, tidigare har jag fått ringa en smed och fått hjälp av en fysiker.

I fredags fick jag ett samtal från redaktören också, hon har gott hopp om att det blir bra, i och med att hon vet att jag kollar upp saker med sådana som borde veta bättre. Det är ju första gången vi samarbetar, så hon visste väl inte vad hon skulle förvänta sig, men hon verkar gilla’t, som det stavas på internetspråk.

Och apropå Stjärnornas krig, ni har väl sett att Darth Vader egentligen vann ABC-nytts omröstning om vem som skulle få sitta på väggen och välkomna folk till Arlanda och Sverige? Jag vet inte om det hade givit Sverige bättre renommé än den som nu lär hamna där, Brita Bergman, som nog får sägas vara mindre känd (förstaalternativet var ju musikern och kompositören Benny Andersson, men han ville inte, eftersom han tyckte att Stockholm Stad hade behandlat ombyggnationen av Slussen styvmoderligt). Vem Brita Bergman är kan ni läsa mer om här. Ni läsare som till äventyrs inte vet vem Darth Vader är kan ju köpa min översättning, när den kommer framåt Bokmässan i höst.

Jedins återkomst

Tjoho!
Idag blev det glada miner på jobbet, när jag kunde säga ja till att få översätta en bok i det som numera kallas Star Wars Expanded Universe – alltså allt som handlar om personer och världar från Stjärnornas krig, utöver de sex filmerna. Boken det handlar om är The Jedi Path, som ska vara en av Luke Skywalker återfunnen kursbok som har gått från hand till hand från Yoda via från filmerna och senare tv-serier kända jedier som Dooku, Qui-Gon, Anakin Skywalker och den sistnämndes padawan* Ahsoka. Det står om hur jediorden grundades och om hur en jedi ska uppföra sig, samt en del om hur en jedi ska hantera sin ljussabel. Det är göteborgska Tukan förlag som ger ut den, lustigt nog. Tukan är ett förlag med väldigt bred utgivning, men att de skulle vilja ha denna var kanske lite överraskande – sist någon på mitt kontor översatte åt dem var det en faktabok om cigarrer!

För mig, som fick filmmusiken redan som sexåring och sprang och såg filmen Jedins återkomst när den kom på bio, så känns det enormt roligt. Dessutom kan jag nu fokusera på ett enda uppdrag i flera veckor och behöver inte ta en massa småuppdrag varje dag. Och som en bonus måste jag ju nu se alla sex filmerna i helgen!

*En ”padawan” är en ung jedielev som valts ut av en äldre jediriddare eller jedimästare till att bli lärling. I de filmer som släpptes på 1970- och 1980-talet var Luke padawan till Obi-Wan, fast det nämndes inte då, vad jag märkte.